Vänlighet föder vänlighet, visst är det så. Fast jag vet det så väl, glömmer jag bort det ibland. När jag väl kommer ihåg det, blir resultatet oftast bra mycket bättre.

Svårt är vid vissa tillfällen, när någon gör något irriterande och jag själv inte befinner mig i balans. Där har jag något att jobba med. Blir gärna arg först, men försöker att lugna ner mig. De flesta handlingar som människor gör, har en god intention bakom. Klarar jag av att bemästra min ilska, och bemöta min medmänniska på ett lugnt sätt, och försöka se intentionen bakom handlingen, så får vi ett positivt möte. Vilket är att föredra - eller hur?;)

Veckans individuella initiativ: Våga vara personlig även mot någon du inte känner så väl.