Döden lurar i kanten igen. Nu senast hos en vän där cancern spridit sig rejält. Utgången oviss.

I december försökte jag prata med en annan vän, som var döende i samma sjukdom. Svårt är bara förnamnet. Allt jag försökte säga blev fel. Just att veta att den här människan ska snart dö. Det fanns inga samtalsämnen kvar i min hjärna, utom att hon skulle dö: "Hej, jag hörde att du skulle dö snart!" Hur pratar man med en döende?

Veckans individuella initiativ: Våga prata om svåra ämnen - också.

 

MammMu

22 mars 2008 09:43

Ja, döden är alltid svår att kontfrontera och det är väl nåt vi inte får lära oss att göra heller, tyvärr. Men när jag träffat nån som varit dödssjuk, så är det inte döden jag tänker på utan på den sjuka personen. Döden har inte inträtt så länge nån lever! Kan det vara en bra tanke att ta med sig?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .   Har lust att klaga lite, men min blogg skulle vara positiv (därav namnet). Kommer inte på något positivt, eftersom jag är irriterad på Leif GW Persson.   . . . . . . . . . .   Återk...

Kämpar med tankarna kring dödstraff.   Förr trodde jag att jag var emot dödsstraff.   Idag, med två egna barn, vill jag att alla pedofiler ska dö. Omedelbart. Utan undantag.   Kan man vara humanist och för dödsstraff?   Veckans individuella initiati...

Jag kommer alltid att känna mig som en vinnare. Detta beroende på att jag har två fina barn.   Känns skönt att vara vinnare utan att någon måste förlora.   Finns det fler sätt att vara sådan vinnare?   Veckans individuella initiativ: Fortsätt sträck ...

Ankaret, hoppet.   Viktigt.   Den stora livslusten kommer av de små sakerna -  som är stora i sig:   * Barnskratt * Dagsljus * Blomdoft * Beröring   Veckans individuella initiativ: Sträcka på ryggen och vara stolt över mig själv. ...

Nå, jag fortsätter fundera på mina prioriteringar....   Utomhus är nu tid att vara, att sitta mycket vid datorn denna tid på året känns för mig besynnerligt. Därför återkommer jag till bloggeriet när höstmörkret sänker sig - med reservation för en re...